Alkohol och droger, illabefinnande och grupptryck
Bakom beslutet att pröva alkohol, droger och andra substanser som man kan bli berusad av finns ofta flera olika motiv, och användaren kan själv ha svårt att förstå varför han eller hon använder dessa. Ibland kan ens livssituation kännas omöjlig att klara av, och då söker människan sätt att fly undan sitt illabefinnande eller svåra läge. Har du någonsin upplevt situationer i vilka du inte vetat vad du skulle ta dig till eller hur du skulle komma undan de negativa känslorna? Har alkohol och droger funnits med i bilden?
Många använder olika substanser för att lindra sitt illabefinnande och hoppas kunna må bättre åtminstone för stunden. Alkohol och droger ökar i hjärnan frisättningen av dopamin, en signalsubstans som ger upphov till en känsla av välbefinnande. Detta förklarar varför alkohol och droger ofta används för att lindra illabefinnande. Metoden är dock riskabel och farlig för hälsan. Bruk av substanser som stimulerar dopaminfrisättningen leder till en ond spiral av allt intensivare missbruk eftersom man ofta mår ännu sämre efter att effekten gått ur.
Alkohol och droger har en stark effekt på stämningsläget, och de förvärrar ofta depression och ångest. Missbruk medför också ett flertal risker, bland annat en ökad risk för att råka ut för olyckor då man har nedsatt kontroll över sin kropp och inte kan koncentrera sig. När dopaminets stimulerande effekt på hjärnans belöningscentrum avtagit känner man sig ofta ledsen även om man vanligtvis mår ganska bra.
Eftersom alkohol och droger har snabbt övergående effekt mår man ofta ännu sämre än tidigare när deras stämningshöjande effekt gått ur kroppen. Därför är det lätt att fastna i en ond spiral där man försöker lindra sin nedstämdhet med droger och behöver göra detta allt oftare och med högre doser då man efter hand mår allt sämre. Bruk av alkohol och droger är därmed inte ett hållbart sätt att motverka illabefinnande på.
Vad ska man då istället göra om man har ångest eller mår dåligt? Det är viktigt att ta reda på vad det kan vara som orsakar ens illabefinnande. Ibland mår vi dåligt utan att vi kan sätta fingret på varför, och orsaken kan vara omöjlig att komma på. I dessa situationer kan det hjälpa att reflektera över sin aktuella livssituation, hur ens närstående har det och vilka resurser man har i livet. Hurdana situationer upplever du tillsammans med dina vänner, och vilka känslor framkallar de hos dig?
Istället för att försöka lindra ditt illabefinnande med alkohol och droger bör du tala om att du mår dåligt för någon vuxen du känner att du kan anförtro dig åt. Du kan också tala med en vän. Du kan ägna dig åt aktiviteter som du njuter av och gör dig glad. Vad har du prövat att göra för att må mindre dåligt? Vad har fungerat bäst för dig?
Till och från kan vi känna oss tvungna att försöka passa in i ett sammanhang, till exempel en grupp vänner. Om de andra i gruppen prövar rusmedel kan det skapa en känsla av att man själv också borde göra det. Var och en har dock rätt att avstå även om andra prövar. Ofta är grupptrycket starkast just i ens egna tankar, och när man diskuterar droger med kompisarna kan det mycket väl framgå att andra inte heller vill pröva.
Gruppen av vänner kan också utgöra ett tryggt drogfritt sammanhang där man inte är tvungen att göra riskabla val. Har du i ditt kompisgäng känt dig pressad att pröva droger? Det är viktigt att tala med en vuxen om känslor som hänför sig till grupptryck.
I vilket skede kan jag välja annorlunda eller själv påverka mitt beteende? Svaret är att du kan göra detta när som helst. Det viktigaste är att du lyssnar till dig själv och din känsla av vad som verkar tryggt och bidrar till ditt välbefinnande. Om du upplever att du behöver hjälp i frågor som gäller droger och psykisk ohälsa har du alltid rätt att be om det. Att söka hjälp visar att du är modig och vågar granska dina val.
Gör en bedömning om ditt rusmedelsbruk med att göra ett test på Nuortenlinkkis sidor
Rusmedelsmätaren för unga (på finska)
Om du är orolig för ditt eget, dina kompisars eller någon annans rusmedelsbruk kan du vara i kontakt anonymt med Bensows skör barndom-chatt.
Du kan också vara i kontakt anonymt med Barn- och ungdomstelefonen och prata om rusmedel och rusmedelsbruk.
Texten är bearbetad i samarbete med A-klinikstiftelsen (Nuortenlinkki)