Grälande föräldrar

”Mina föräldrar grälade om precis allting. Ibland kändes det som om jag inte skulle stå ut längre. Lyckligtvis insåg de till slut att de behövde söka hjälp, och de gick på något slag av parterapi. De grälar fortfarande ibland, men på något sätt med en helt annan ton.”

I varje familj grälar föräldrarna ibland. En del gör detta högljutt medan andra undviker att höja rösten. Att smälla i dörrar eller säga fula ord ibland är vanligt, men detta är inte acceptabelt beteende. En förälder som i övrigt har gott omdöme men på detta sätt gett utlopp för aggressivitet ber sin partner och barnet om ursäkt efteråt.

Att föräldrarna grälar innebär inte nödvändigtvis att de kommer att skilja sig. Ibland kan gräl och konfrontation lyfta fram svåra saker som bekymrar föräldrarna. Gräl kan rensa luften och hjälpa föräldrarna göra upp med varandra. Det är viktigt att efter ett gräl kunna tala om det som orsakat grälet.

Gräl som bryter ner gemenskapen är i vissa familjer en del av vardagen. Det känns hemskt om föräldrarna ständigt skriker och säger fula ord till varandra, använder öknamn och beter sig elakt. Barnen hamnar då i ett svårt läge. Det är inte rätt att de ska behöva tänka på vems sida de står på.

Föräldrarnas gräl påverkar samtliga familjemedlemmars välbefinnande. Det är märkligt hur föräldrar ibland inte inser att deras gräl påverkar barnen. Ingen mår bra om stämningen i hemmet präglas av konflikter. Om man har yngre syskon kan man bli orolig och bekymrad också med tanke på dem.

Föräldrars gräl kan hos många barn framkalla negativa känslor, som skuldkänslor, ilska, sorg, nedstämdhet, förvirring och ångest. Ungdomen kan vara tvungen att ständigt vara beredd på det värsta och oroa sig över vad som ska ske härnäst. Älskar inte mina föräldrar längre varandra? Är deras problem mitt fel? Ungdomen kan också i vissa fall göra allt för att hindra föräldrarna från att gräla eller dölja den ena förälderns handlande för den andra.

Att föräldrarna grälar ger en känsla av otrygghet. Det är inte oväntat att man blir stressad och börjar bekymra sig över vad som ska hända med föräldrarna och familjen. Många fruktar att de ska förlora de vuxna som står dem närmast. Ungdomen kanske inte trivs hemma på grund av föräldrarnas gräl och föredrar att dra sig undan eller vara med sina jämnåriga istället. Att man mår dåligt och känner sig otrygg på ett allmänt plan kan utanför hemmet komma till uttryck som att man är arg, irriterad eller har en känsla av att man inte kan koncentrera sig på någonting.

• Kom ihåg att gräl mellan dina föräldrar aldrig är ditt fel! Även om du sagt eller gjort något som lett till meningsskiljaktigheter mellan dem är det inte du som tvingar dem att gräla över detta.
• Kom ihåg att du inte ska medla i konflikten mellan dina föräldrar. Om de försöker dra in dig i konflikten, säg tydligt ifrån och vägra ta ställning. Gå därefter någon annanstans, till exempel ut eller till ett annat rum.
• Säg till dina föräldrar att deras gräl får dig att må dåligt och att det är ångestframkallande för dig att vara hemma eftersom det hela tiden är så spänt mellan dem. Du kan också säga att du hoppas att de söker hjälp, både för sin egen skull och för din skull.
• Om dina föräldrar inte lyssnar på dig, tala om dina känslor med en bekant vuxen eller en utomstående som erbjuder professionell hjälp, till exempel skolhälsovårdaren eller kuratorn. Uttryck att du vill ha hjälp. Vuxna utanför familjen har möjlighet att påverka situationen, och det är viktigt att du inte gömmer dina bekymmer inom dig.
• Bär inte dina föräldrars problem med dig. Även om det är svårt att inte tänka på deras ständiga gräl och orsakerna till dessa, fatta ett bestämt beslut om att inte låta deras problem ta över ditt liv. Bestäm dig för att istället koncentrera dig på det du själv gör. Sök glädje i dina vänner och hobbyer. Det är inte din uppgift att rädda dina föräldrar eller bekymra dig över familjens situation.