Nyheter som skapar ångest

Finns det hopp för världen? Händer det bara dåliga saker? I medierna diskuteras krig, naturkatastrofer, klimatförändringar, pandemier, människorättsfördrag och andra revolutionerande teman. Ofta härskar de dåliga nyheterna framom de positiva på medierna. Information kan komma från alla olika håll och denna informationsflöde kan vara svår att hantera och förstå. De olika ämnen kan även väcka olika slags känslor i en som kan vara både nya för en och även obehagliga.

Nyheter som skapar oro kan väcka starka känslor i en som till exempel sorg, ilska, ångest eller förtvivlan. Att känna igen känslor och att behandla dem är viktigt. Ibland är det bra att stanna upp och ge utrymme för sina känslor och bara acceptera dom som de kommer. Det är helt ok att inte alltid genast bli av med oroliga tankar. Ofta hjälper det att prata om saken. Då man får pratat ut om sina känslor och tankar har man ofta lättare att ta emot information och nyheter via internet och medier och se på dem med mer kritiska ögon.

Alla kan publicera innehåll på internet eller på sociala medier. Fundera, är de nyheter du sett sanna? På sociala medier och på internet är det viktigt att komma ihåg att vara kritisk och ifrågasätta det man sett och läst. Allt man stöter på nätet ska man inte blint lita på utan att fundera på det djupare – Varför? Vad? Vem? En bakomliggande orsak till nyheter kan vara att försöka påverka människors tankar, värdesättningar samt inställningar. Ofta är även makt en bakomliggande orsak. Fundera också tills vems förmån nyheten är gjord.

1. Är det du läst fakta eller enbart någons åsikt? Speciellt på sociala medier baserar sig en stor del på åsikter.
2. Är informationen pålitlig? Vem har publicerat informationen? Är publiceraren anonym eller är namnet angivet? Är källan till informationen angiven och tillgänglig?
3. Är nyheten neutral eller försöker nyheten påverka ditt tankesätt? Vad är syftet och perspektivet på nyheten? I pålitliga nyheter försöker man förhålla sig neutralt och berätta fakta från flera olika synvinklar.
4. Syns det fler än ett perspektiv i det som publicerats? Har något utelämnats? Är det frågan om maktutövning eller marknadsföringsteknik?
5. Har videon blivit editerad? Har bilder blivit beskurna? Har grafer modifierats? Ifall ursprungliga innehållet har editerats är inte informationen längre pålitlig
6. Lär dig att känna igen hatpropaganda. Läs mer om hatpropaganda här.
7. Dela inte vidare information på sociala medier eller på nätet vars tillförlitlighet du inte kollat upp. Ifall du är osäker på om faktan stämmer, är det bättre att låta bli att publicera informationen.

Oavsiktligt felaktig information = Spridning av falsk information eller falska nyheter oavsiktligt. Personen som sprider informationen vet inte om att hen sagt eller skrivit något som inte stämmer.

Desinformation = Att avsiktligt sprida eller förvränga information och nyheter som inte stämmer och som har som syfte att vilseleda läsaren. Syftet är också att orsaka skada för människor, gemenskaper eller ideologier.

Ibland är det bra att ta distans till nyheter och sociala medier. Ifall nyheterna väcker oro och ångest hos en är det bra att komma ihåg att man kan låta bli att följa dessa nyheter. Att respektera sina gränser och känslor som väcks gör en inte till en dålig människa.

I medier uppkommer många olika slags teman som kan oroa en, men det är bra att komma ihåg att det alltid ligger på de vuxnas ansvar att lösa problem och situationer. Även i denna stund försöker vuxna sitt bästa med att lösa situationer, eftersom konflikter och krig aldrig är till någons fördel.

Det är bra att komma ihåg att trots att medierna lyfter upp nyheter om krig och konflikter har dessa problematiker ändå minskat under åren. Människornas välmående har förbättrats markant och människor gör konstant åtgärder för att förbättras allas välmående även i framtiden.

Berätta om dina rädslor och din ångest och du kan märka att du inte är ensam med dina tankar och känslor. Många genomgår samma saker som du och det är viktigt att få utlopp för sina tankar och känslor med att diskutera om dem med någon annan. Vänd dig till en trygg vuxen, tala med dina kompisar, skriv på ett diskussionsforum, ring till Barn- och ungdomstelefonen eller leta efter kamratstöd. Om det känns jobbigt att tala om saken kan du alltid pröva att få utlopp för dina tankar och känslor via bilder, musik eller med att rita, eller motionera.

Barn- och ungdomstelefonen 0800 96 116

Barn- och ungdomstelefonens brevtjänst

Trots att situationen verkar hopplös. finns det alltid hopp och något som kan åtgärdas. Du kan själv påverka din egen framtid och skapa en bättra värld. Men hur?

• Bekanta dig med nya människor och upptäck att alla inte har samma värdesättningar och tankeinställningar som en själv. Alla människor är unika. Med att lära sig om andra människor och med att acceptera att alla är olika gör man världen till en bättre plats.
• Du kan påverka din egen framtid med små vardagliga åtgärder. Hjälper du människor runtom dig? Sorterar du ditt skräp? Gör du volontärarbete? Försöker du hitta nya lösningar på problem? Goda gärningar sprider sig och påverkar även andras liv på ett positivt sätt.

Då man befinner dig i en krissituation är det viktigt att fokusera på det vardagliga livet. Bekanta rutiner, att träffa sina nära och kära, studerande och hobbyer skapar trygghet då världen runtom en känns otrygg. I utmanande situationer ligger ansvaret på att situationerna löses alltid hos de vuxna.

Trots att situationen skulle kännas utmanande, har du rätt att glädja dig över de saker som är bra i ditt liv just nu. Att fokusera på saker som ger en glädje ger en även styrka att orka.

Fokusera i lugn och ro på ditt eget liv och på de vardagliga sakerna och tala med låg tröskel med en trygg vuxen om de saker som du grubblar över.