Hoppa till innehållet

Symtom på ätstörningar

Ätstörningar visar sig på olika sätt hos olika individer. Det är viktigt att komma ihåg att ätstörningar är individuella, och endast en läkare kan bedöma vilken sjukdom det handlar om. Om du är orolig för dig själv eller någon nära dig, är det viktigt att söka hjälp.

Jag sportade som en galning. Jag räknade hela tiden hur många kalorier jag lyckades bränna. Jag började hoppa över måltider och kände en viss tillfredsställelse av det. Vågen visade allt mindre. Ändå såg jag alltid samma feta reflektion i spegeln. Jag kände mig trött och oinspirerad hela tiden. Jag kände ångest men fortsatte ändå.

För den som lider av anorexi är tankarna ständigt fokuserade på mat, trots en ovilja att äta. Målet är att gå ner i vikt så mycket som möjligt. En viktökning är en mardröm, och oron för att gå upp i vikt är ständigt närvarande. Den som är sjuk ser sig själv som överviktig, även om hen i verkligheten är mycket smal. Flickor förlorar ofta sin mens tidigt i sjukdomen.

En ätstörning kan börja med en oskyldig diet som till en början ger en känsla av tillfredsställelse, men som gradvis går över styr. Det som börjar som en strävan efter välmående utvecklas istället till ett stort problem för den unga personen.

Den som lider av anorexi förändrar sin kost och utesluter ofta fetter och socker. Sjukdomen är även förknippad med tvångsmässig träning där man ständigt måste vara i rörelse och förbränna så mycket kalorier som möjligt. All energi går åt till att tänka på hur man ytterligare kan gå ner i vikt.

Långvarig undernäring leder till olika fysiska och psykiska symtom. Skelettet blir skört och tankeförmågan försämras. Svält orsakar också psykiska problem som depression, tvångsmässiga tankar kring mat, ilska, distansering, orkeslöshet, ångest och sömnlöshet. I värsta fall kan anorexi leda till döden.

“Maten kontrollerade mitt liv. Jag försökte säga nej till allt sött och ohälsosamt, men till slut brast kontrollen. Jag slukade allt jag kunde få tag på, och därefter var jag tvungen att kräkas. Jag fastade, hetsåt och kräktes – en vana som gjorde mig mer och mer olycklig.”

Hetsätning är en tvångsmässig del av livet för en person med bulimi. Hetstöverfallen sker regelbundet och kan vara svåra att kontrollera. Efter en hetsätningsattack följer både fysiskt och psykiskt illamående. För att lindra illamåendet vill man bli av med maten man ätit genom att kräkas, träna tvångsmässigt eller använda laxermedel eller uttorkningsmedel.

En person med bulimi har vanligtvis en normal vikt men känner sig fet. I många fall upplever den drabbade djup skam och skuld och berättar inte om det för någon. Hetsätning och kräkningar sker ofta i hemlighet.

Den här livsstilen är hård för kroppen och kan leda till arytmi, hjärtskador och matsmältningsproblem. Tändernas emalj fräts bort som en följd av de sura kräkningarna, och även struphuvudet och tandköttet kan bli inflammerade. Spyreflexer kan uppstå vid måltider, även när man inte vill kräkas. Personen känner ofta en djup depression. Liksom anorexi kan bulimi leda till döden.

Hetsätningsstörning (BED) är den vanligaste ätstörningen. Symtomen liknar bulimi, men till skillnad från bulimi försöker inte personen med BED bli av med den mat som hetsätits. Den drabbade försöker kontrollera sitt ätande och sin kropp, men att ständigt kontrollera kosten kan ibland leda till att man tappar kontrollen och hetsäter.

Hetsätning innebär att personen känner att hen inte kan kontrollera situationen. Hetsätningen har inget att göra med hunger eller mättnad, och det kan vara svårt att identifiera vad som utlöser den. Ofta upprätthålls hetsätningsspiralen av strikt kontroll över viktminskning. Detta stör kroppens naturliga reglering av hunger och mättnad, vilket gör att måltider ofta missas. BED leder ofta till en känsla av skam, och i denna situation tänker man ofta att bantning är lösningen. Men det är egentligen bantningsförsöken som upprätthåller den destruktiva cirkeln.

“Mitt syfte var bara att leva så hälsosamt som möjligt, men så gick det för långt. Livet blev en ständig prestation, och hälsosam mat blev en fullständig besatthet. Det var väldigt få rätter kvar som jag kunde äta. Allt började skapa ångest, och jag gick ner i vikt.”

Ortorexi börjar ofta med att man lägger mer uppmärksamhet på en hälsosam kost än vanligt. Gradvis blir man mer och mer besatt av att äta hälsosamt. All ens uppmärksamhet och energi går åt till att planera och tillreda hälsosam mat. Detta kontrollerar till slut hela vardagen.

En person med ortorexi eliminerar successivt fler och fler livsmedel från sin kost. När man lider av ortorexi blir livet mer och mer begränsat, eftersom “fel” mat inte kan ätas, och utbudet av “rätt” mat blir allt mindre. Brist på energi och näringsämnen blir följden, vilket leder till kroppsliga brister. Liksom anorexi och bulimi förvärras ortorexi med tiden om det inte behandlas.

Har du en fråga eller fundering gällande kroppen, mat eller annat? Då kan du:
Ringa anonymt till Barn- och ungdomstelefonen (080096116)
Diskutera med andra unga på Diskussionsforumet
Skriva ett meddelande via  skriv.mll.fi

Ingen fråga eller fundering är för pinsam!

Läs också

Hjälp och stöd

Delta

Back to top