Du är trygg, även om du är rädd.

Olika situationer och erfarenheter i vår vardag kan väcka rädslor i oss. Alla är rädda ibland. Det är inte pinsamt att vara rädd och det är inget man behöver skämmas för. Känslorna berättar alltid något för oss och därför är det viktigt att stanna upp och fundera på varifrån känslan kommer ifrån.

Rädsla räknas till en av människans baskänslor. Bra rädsla innebär att ”vara vaken” och att ha en förmåga att agera i olika spännande situationer. Människor som uppträder mycket berättar ofta hur en liten känsla av rädsla inför en föreställning kan hjälpa dem att prestera bättre. Rädsla har även varit en förutsättning för att människorasen har kunnat överleva. Rädsla kan förhindra oss från att göra dumdristiga och farliga beslut.

Rädsla kan granskas och grubblas över precis som vilken annan känsla. Känslan i sig är inte dålig och det är inte farligt att känna rädsla. Då man grubblar på känslan av rädsla i lugn och ro, kan det hjälpa oss att förstå bättre vad känslan i sig vill meddela oss. Med att fundera på förekomsten av rädsla kan vi till exempel få fram varifrån känslan kommer ifrån och hur man själv kan påverka känslan.

Rädsla visar sig inte på samma sätt hos alla människor. Vissa människor får fysiska symptom som till exempel:

• Svårigheter att andas
• Skakningar i händerna
• Ökad hjärtfrekvens
• Illamående
• Magen känns orolig
• Svettning

För andra kan rädsla få en att känna sig låst. Tankeverksamheten flyter inte på och världen känns dåsig.

Läs mer om ämnet här

• När uppstod rädslan? Vilken situation eller sak du hörde fick dig att bli rädd? Vad var det som hände? Granska händelseförloppet: Vad hände först, vad ledde händelsen till, hur reagerade och agerade du. Ifall du är i fara ska du omedelbart berätta om det till en trygg vuxen till exempel en förälder eller någon i skolpersonalen för att få hjälp. Om händelsen som fick dig att känna dig rädd inte är något som händer dagligen, kan du i lugn och ro stanna upp för att grubbla över känslan.
• Hurdana tankar och ageranden orsakar rädsla i dig? Ibland kan man mata och öka den egna rädslan med sina tankar. Då vi är nyfikna på något kan det lätt vara att man fortsätter kolla på innehåll till exempel på sociala medier som egentligen bara ökar vår rädsla. Det kan vara svårt att låta bli telefonen och göra något annat. Detta är fullt förståeligt eftersom människan letar efter orsaker till varifrån rädslan härstammar. Det är viktigt att fundera ifall det egna agerandet ökar eller minskar på känslan av rädsla.
• Kan man ta paus från att fundera på rädslan? Kunde du komma överens med dig själv om en tid under dygnet då du behandlar sakerna som orsakar rädslor hos dig? Denna tid för behandling av oron eller rädslan är bra att vara i tid innan läggdags för att inte störa nattsömnen. Tiden innan läggdags är bra att ägnas för trevliga saker som ger en trygghet som till exempel att läsa en bra bok, bekanta kvällsrutiner, lätt stretching, pratstunder med kompisar eller familjemedlemmar – allt som får dig att må bra. Du kan försöka tänka att tankar av rädsla som uppstår under kvällen kommer du att hantera under följande dags tidpunkt för behandling av rädsla och oro och att du funderar på lösningar till dem då.
• Att tala minskar på rädslan: Vem kunde du tala med om dina rädslor? Då man säger saker högt och funderar på dem tillsammans med någon, kan man få nya synvinklar på situationer.

Känslan av rädsla kan också belasta en och bli en känsla som kontrollerar ens liv. I dessa situationer kretsar tankarna kring oro så mycket att det kan vara svårt att ta itu med vardagliga saker och få de vanliga sysslorna gjorda.

• Hur ofta dyker skrämmande tankar upp i ditt huvud? En gång i veckan, dagen eller timmen? Hur länge har det pågått? Om du har känner dig rädd och orolig ofta är det viktigt att vända sig till en trygg vuxen eller professionell för att få hjälp. En familjemedlem, kurator, hälsovårdare eller psykolog kan erbjuda dig stöd.
• Lyckas du sköta om de vardagliga sysslorna samt skolarbetet? Blir du förlamad av rädslan eller kan du förflytta dina tankar till andra aktiviteter?
• Hur reagerar din kropp? Vad skulle kunna hjälpa din kropp att slappna av och må bra? Skulle en lugn promenad eller andningsövningar fungera? Eller behöver du helt enkelt bara vila och få sömn? Eller skulle det hjälpa att fokusera på saker och aktiviteter som får dig på gott humör och främjar ditt välbefinnande?
• Är du ensam med din rädsla och oro eller kan du dela med dig av din oro med någon annan? Att känna oro och rädsla ensam är alltid tyngre än att dela med sig av känslan med någon närstående.
• Kan du sova, smakar maten? Det är viktigt att ta hand om de grundläggande behoven. Om rädslan och oron påverkar dessa är det särskilt viktigt att söka hjälp för att hantera sin oro och rädsla.

1. Acceptera känslan. Jag känner rädsla och oro just nu men jag är fortfarande trygg i denna stund. Fokusera på nuet och fundera på saker som är bra i ditt liv och som ger dig trygghet. Rädsla är en sak vid sidan av allt det andra. Ofta kan vardagliga rutiner ge en trygghet och därför är det bra att fokusera på dem.
2. Alla är rädda ibland. Att vara rädd är inget onormalt utan en naturlig reaktion på bekymmer och skrämmande situationer. Det är ändå aldrig bra att vara ensam med sin rädsla eller oro.
3. Berätta om din rädsla för en trygg vuxen, kompis, lärare, eller granne. Med att prata får du fler perspektiv på saken vilket ofta lindrar på rädslan.
4. Kan du göra något åt saken som orsakar rädslan? Om rädslan väcks av till exempel krisnyheter kan det vara bra att minska på läsandet av nyheter. Man behöver inte förneka fakta men det kan vara värt att begränsa mängden information man får som skapar rädslor i en. Påverka på de saker du faktiskt kan påverka.
5. Gör något konkret som piggar upp dig. Motionera, lyssna på en ljudbok, träffa vänner. Motion eller andra aktiviteter får ofta känslorna att lugna ner sig och i svåra situationer är det alltid viktigt att ta hand om sitt välbefinnande.
6. Sök samtalsstöd. Om din rädsla börjar påverka din vardag på ett sätt att du inte klarar av de vardagliga sysslorna är det klokt att söka samtalsstöd direkt. Var inte ensam!
7. Trots att man känner sig rädd är det bra att påminna sig själv om att det fortfarande finns saker som är bra. I utmanande situationer är det viktigt att aktivt fokusera på de saker som ger en hopp och får en att må bra. Sök dig till andra människors sällskap och prata om saker som ger var och en krafter att orka och glädje i vardagen.

Prata om rädslor i Barn- och ungdomstelefonen

Får du ångest av nyheter? Läs mer här

Förstärk sinnets välmående