Blyghet

Det är normalt att vara blyg och många känner sig blyga då och då. Upplevelserna varierar och för andra känns blyghet mindre allvarligt än för andra. I många fall spelar situationen och de närvarande människorna en viktig roll i om man känner sig blyg eller inte. Det är lättare att koppla av i en trygg och stödjande miljö. Alltid finns det ändå inte stöd från omgivningen och därför är det bra att hitta sätt att hantera sin blyghet.

Blyghet är ett temperamentsdrag. Temperamentegenskaper avgör på vilket sätt och hur känsligt vi reagerar på situationer omkring oss. En person med drag av blyghet känner ofta saker starkare och är därmed känsligare för att märka och läsa av andras känslor, ansiktsuttryck och röstlägen.

Blyghet uppstår ofta inför nya människor eller överraskande sociala situationer, när man är osäker på om man kommer att bli accepterad eller gillad. Känslorna av blyghet är mycket individuella. I vissa situationer kan blyghet kännas starkt i kroppen eller sinnet, men känslorna är ofta övergående. Ibland kan upplevelsen åtföljas av fysiska reaktioner som svettande händer, ökad hjärtfrekvens eller rodnad. Även tankeverksamheten kan kännas långsammare och man kan känna att man inte får sagt någonting eller att orden kommer ut som en okontrollerbar röra.

Om blygheten känns stark och upprepade gånger komplicerar eller hindrar dig från att göra saker, är det möjligt att få hjälp för det. I skolan kan du till exempel diskutera svåra situationer med en skolhälsovårdare eller en skolkurator och tillsammans fundera över vilken typ av hjälp som bäst skulle lindra upplevelserna av blyghet.

Läs också

Hjälp och stöd

Delta